Intressanta fakta om Lendify – Aktuell utlånad volym

Hej,

På Lendifys hemsida så publicerar de fakta för de som valt att investera i obligationerna.

i infon kring detta så får man intressant fakta som man inte har delgett genom andra kanaler:

1.) Antal lån sedan start: 5,633

2.) Total Lånevolym 622 msek (d.v.s. totalt utbetald volym)

3.) Aktuell volym per 2017-12-31 503 Msek (Diff mellan 622 – 503 = amorteringar/lösen av lån + lån skickade till inkasso)

4.) Man kommunicerar en förväntad kreditförlustnivå kring 1,5% [Högre än tidigare kommunicerat runt cirka 1%]

Obs, jag kan ha missuppfattat vissa siffror och hänvisar till Lendifys hemsida a där ni själva kan bilda er en egen uppfattning.

Tror jag på Lendifys affärsmodell?

Ja, men jag kan samtidigt konstatera att man generellt sett får betala mer för råvaran jmf. med t.ex. banker [Kostnaden för pengar] Å andra sidan så tar man inte någon risk i princip heller, vilket bankerna gör när de har lån i egen bok.

Jag tror man har ansökt om att bli ett kreditmarknadsbolag och därmed kunna ta in inlåning från allmänheten.

Man kommer säkert erbjuda P2P-modellen, men allmänheten verkar inte vara villig att i den utsträckning som det krävs, spara pengar i denna form (iaf inte de volymer som krävs för att skala upp det till 10 miljarder)

Fördel bank & kreditmarknadsbolag är att det blir billigare funding (sparkonto med extrem billig funding p.g.a. insättningsgarantin som man kan se som försäkring från farbror staten, till en billig penning)

SEB, Swedbank, Nordea och Handelsbanken skulle kunna starta egna P2P-lösningar för t.ex. private banking kunder som de som lånar ut och ”de fattiga” i andra änden.

Men varför skulle de göra det för?

Lendify’s modell bygger på samma ränta till låntagarna jmf. med banken (eller man marknadsför sig som ett ”billigare alternativ, vilket är ett marknadsföringsknep”)

Sedan så är det i princip en profit sharing med en extern finansiär, i det här fallet en svensk privatperson som står all risk.

Bankerna väljer att finansiera det via inlåning istället och tar hela marginalen själv och risken.

Matematisk beräkning – Alt A

Vi lånar ut 1 miljard, vi har en ränta på 10% Vi tjänar då 100 miljon per år i ränta (sedan tillkommer andra avgifter etc)

Av dessa 100 miljoner så betalar jag 70 miljoner till en annan finansiär. 30 miljoner behåller jag själv, det är min avgift / courtage.

Jag har inga kreditförluster utan detta täcks av min finansiär. Min finansiär förlorar ungefär 15 miljoner per år och har 55 miljoner kvar.

Jag: 30 msek

Finansiär 55 (70 innan kreditförlust)

= Totalt 85

Matematisk beräkning – Alt B

Vi lånar ut 1 miljard, vi har en ränta på 10% Vi tjänar då 100 miljon per år i ränta (sedan tillkommer andra avgifter etc)

Av dessa 100 miljoner så betalar jag 10 miljoner till en annan finansiär. 90 miljoner behåller jag själv, det är min avgift / courtage.

Jag har kreditförluster på ungefär 15 miljoner per år och har då 75 miljoner kvar.

Jag: 75 msek (90 innan kreditförlust)

Finansiär 10 

= Totalt 85

I exemplet ovan är Alt A = Lendify och Alt B= Bank.

Som ni ser så är det i princip enbart en form av omfördelning av fördelningen av ränteintäkten efter kreditförlust.

Visst man kan resonera att det är 30 msek riskfritt istället för 75 msek med risk.