Höjning av förmedlingsavgifter hos Lendify
Lendifys förmedlingsavgifter
Lendify har infört en ny prismodell för låntagare där man tar ut höga förmedlingsavgifter från låntagarna, jag analyserar anledningarna till detta.
Prisjusteringar låntagare
Största förändringen är på låntagarsidan (de som lånar pengar)
Där har man infört en förmedlingsavgift från 1,7% till 5% av lånat belopp, beroende på riskklass och löptid.
T.ex.
Om man lånar 100 000 kr så blir förmedlingsavgift från 1700 kr till maximalt 5000 kr.
Lendifys förmedlingsavgifter
Den effektiva räntan påverkas kraftigt (den nominella är på samma nivå som tidigare)
Lendify effektiv ränta
Prisjusteringar långivare
För långivare har man höjt avgiften från 1 % till 1,5% på löptiden 1-3 år.
Kommentar kring förändringarna
Att man tar ut en förmedlingsavgift tycker jag är helt ok, bankernas motsvarighet heter uppläggningsavgift och är alltifrån 0 kr och uppåt, Handelsbanken har t.ex. 850 kr.
Däremot så ställer jag mig starkt skeptisk till nivån på dessa, jag tycker mig redan skönja att antal lån som inkommit för förmedling har sjunkit drastiskt, trots att januari är en bra månad för blancolån när folk har dåligt med pengar efter jul & nyår.
Nu kan man som läsare kanske undra varför jag som långivare bryr mig?
Då jag vill ha bra riskspridning så vill jag att låntagare från alla riskklasser ansöker om lån. Nu finns det en risk att de med riskklass A/B/C väljer andra alternativ p.g.a. förmedlingsavgiften.
Riskklass D/E/F fortfarande kanske tycker att det är ”bra” villkor givet deras kreditklass.
Att Lendify affärsmodell inte enbart kan uppbäras av de avgifter man tar ut från långivarna, det har varit tydligt sedan tidigare, låt säga att man når en volym på 400MSEK i utestående lån, detta genererar 4 MSEK per år i intäkter, givet 1% i avgift.
Vi antar att 400 MSEK motsvarar 5000 st lån (snittlån på 80 000 kr) från dessa genereras sedan förseningsavgifter, påminnelseavgifter, dröjsmålsränta, aviavgifter etc.
Nuvarande avgifter:
- Förseningsavgift 125 kr
- Betalningspåminnelse 60 kr
- Inkassoavgift 180 kr
- Dröjsmålsränta referensränta + 8%
- Aviavgift 45 kr (fysisk post, annars 0 kr)
Vi räknar med att dessa 5000 st lån i snitt genererar 200 kr i avgifter (exkl moms) och dröjsmålsränta per år, där kreditklass A & B troligtvis ligger under 200 kr och där kreditklass E & F ligger över snittet på 200 kr.
5000 * 200 = 1 MSEK.
Om vi skulle räkna på att varje lån hade en uppläggningsavgift på 600 kr (exkl moms)
5000 * 600 = 3 MSEK.
Totalt 4+1+3 = 8 MSEK
Detta ska ställas i paritet med att man senaste bokslutet hade rörelsekostnader på 15 MSEK. Detta kan vi kanske då anta blir lägre framöver,pga stora initiala kostnader.
Personalkostnaderna stod för cirka 5 MSEK.
Man behöver öka intäkterna och det gör man genom att höja förmedlingsavgifterna, anledningen till det är enkelt:
- Avgiften går direkt till Lendify och delas inte med långivare.
- Man kan fortsätta annonsera med sina låga nominella räntor (effektiv ränta ska alltid uppges i annonsering etc. men brukar inte vara lika framträdande i annonsering -)
- Man får en garanterad intäkt för varje förmedlat lån, ett lån kan lösas i förtid och då förlorar Lendify sin intäkt i form av serviceavgift.
- Man får förmedlingsavgiften up-front, d.v.s. i samband med att kunden får lånet utbetalt. Om du som låntagare vill låna 100 000 kr på 10 år, så får du 100 000 kr utbetalt men utestående lån är på 105 000 kr då förmedlingsavgiften betalas av under hela löptiden.
Slutsats:
Jag tror man riskerar att strypa inflödet av ansökningar och utbetalda lån med denna prisjustering, vilket gör att man enligt mig väljer en strategiskt felaktig väg och förlorar momentum.
Anledningar till att man väljer denna kraftiga ökning av förmedlingsavgiften kan vara flera, t.ex.
Det kan vara ett nödvändigt steg för att påvisa för investerare att man har förmåga att tjäna pengar på nuvarande nivå, man kanske inte vill göra fler nyemissioner och riskera utspädning av befintligt innehav.
Jag hade justerat förmedlingsavgiften till mer normala intervallet 500-1500 kr och höjt serviceavgiften för långivare även för längre löptider. Jag hade tagit ”investeringen/förlusten” i 1-2 år till och byggt volym.
Kostnad för volym kan vid första anblick se ”billigt ut” men att få människor att låna är dyrt, förmedlare såsom Lendo, MyLoan (delägare för övrigt), Advisa etc. kostar i storleksordningen 2000-4000 kr per lån.
Hur har bankerna råd att betala avgifter till låneförmedlarna?
Bankernas kalkyl ser lite annorlunda ut, deras kapitalkostnad är lägre än Lendifys (inlåning från ”Svensson” till låg ränta) och de behöver inte dela vinstkakan med några andra.
Jag är medveten om att Lendifys kapitalkostnad är = 0 då de inte lånar ut pengar utan enbart förmedlar, men för att göra en korrekt analys så bör man jämföra med bankerna.
Vi gör följande antagande,
Lånebelopp 100 000 kr
Bankens inlåningsränta 1%
Räntemarginal 5%
Låntagarens ränta 6%
Löptid 5 år
Beräknad ränteintäkt 15 997 kr
(Detta är ett väldigt förenklat beräkningssätt, då banken inte enbart finansierar sig med inlånade pengar utan det är en mix av flera olika källor, där inlånade pengar är en viktig beståndsdel, framförallt hos nischbankerna.)
Banken går i princip break-even eller något minus på lånet år 1 p.g.a. kostnader för förmedling, hantering av lån internt, personalkostnad.
Från år 2 till år 5 så kommer deras egentliga intjäning. Om man sedan refinansierar denna kund (förlängd kredittid, ökat belopp eller både och) så blir det en bra affär för banken.
Denna analys och slutsats bygger helt och hållet på min egna tankar och funderingar och jag har ingen koppling till Lendify (förutom att jag är långivare)
